Det är mycket fotboll just nu, slutspurten i allsvenskan, zlatan i Barcelona med mera. Är man sporttokig som jag är det bara roligt.

Läste för ett tag sedan om skador inom fotbollen, men inte vilka som helst, utan om sådana som uppkommit på lite annorlunda sätt.

• Milan Rapaic lyckades med att på flygplatsen sticka passet i ögat och tappade tillfälligt synen i några dagar.
• Kalle Corneliusson skulle göra gurksallad, halkade och skar sig i fingret så illa att han blev borta från spel i sex veckor.
• Dave Beasant fick säsongsstarten 93/94 förstörd sedan har tappade en glasburk på köksgolvet och krossade stortån.
• Santiago Cañizares tappade en flaska after shave på foten så pass olyckligt att hälsenan skadades svårt och han missade därmed VM.
• Kevin Kyle skulle mata sin son, som sparkade till en bunke med hett vatten över anfallarens snopp, med brännskador som följd.
• Andy van der Meyde svimmade under en tv-intervju pga värmen från strålkastarna. Han slog i huvudet i en högtalare och svimmade.
• Steve Morrow gjorde det avgörande målet i ligacupfinalen för Arsenal mot Sheffield W 1993. Han hissades i skyn av Tony Adams. Resultat: Morrow bröt armen och fick bäras av planen med syrgasmask.

Kan inte vara lätt alla gånger att vara fotbollsspelare.